Dreampoint Sweden

Ungersk Vizsla , Pointer och Bostonterrier

Dreampoint Sweden

Ungersk Vizsla , Pointer och Bostonterrier

BAKGRUND/ÄNDAMÅL

Pointern härstammar från spanska, franska och italienska korthåriga fågelhundar. Italienska målningar från 1400-talet visar bl a typiska pointrar. Förmodligen innehåller rasen även inslag av engelska, korthåriga s k setting spaniels. I samband med att man i England, under första delen av 1700-talet övergick från nätfångst av fågel till flyktskytte infann sig behovet av stående fågelhund, och därmed fick pointern spridning. Pointern kom att bli den besuttna överklassens speciella jakthund. Den berömde engelske uppfödaren William Arkwright, verksam i slutet av 1800- och början av 1900-talet, anses vara den moderna pointerns skapare. Pointern uppskattas i stora delar av världen för sina utomordentliga egenskaper som specialiserad, stående fågelhund.

HELHETSINTRYCK

Pointern skall vara symmetrisk och en alltigenom välbyggd hund, vars kontur kännetecknas av ädla, mjuka linjer. Den skall vara kraftfull men smidig. Kommentar: Pointern skall vara en medelstor, rektangulär, relativt lätt hund, som ger intryck av kraft och ädelhet. Kroppsbyggnaden vittnar om uthållighet och snabbhet. Pointertypen framhävs särskilt av ett karaktäristiskt, skarpt skuret och högt buret huvud, god resning samt förhållandevis kort rak svans.

UPPFÖRANDE/KARAKTÄR

Pointern skall vara ädel, alert och med ett utseende som utstrålar styrka, uthållighet och snabbhet. Den skall ha ett vänligt och jämnt temperament. Kommentar: Pointern får aldrig visa aggressivitet mot människa eller andra hundar. Den skall vara öppen och frimodig. Se vidare mental standard.

HUVUD

Skallparti: Skallen skall vara medelbred och i proportion till nospartiets längd. Nackknölen skall vara väl utvecklad. Partiet under ögonen skall vara lätt utmejslat.

Stop: Stopet skall vara väl markerat.

Nostryffeln: Nostryffeln skall vara mörkpigmenterad men får vara ljusare hos gulvita hundar. Näsborrarna skall vara vida, mjuka och fuktiga.

Nosparti: Nosryggen skall vara något konkav och sluta i en linje jäms med näsborrarna, vilket ger den ett svagt urholkat utseende s.k. dishface.

Läppar: Läpparna skall vara väl utvecklade och mjuka. Käkar/tänder: Käkarna skall vara starka med perfekt, regelbundet och komplett saxbett.

Kinder: Kindbenen skall inte vara framträdande.

Ögon: Ögonen skall vara placerade på samma avstånd från nackknölen som från nostryffeln. De skall vara klara med vänligt uttryck och vara antingen bruna eller nötbruna beroende på pälsfärgen. De får varken vara framträdande, stirrande eller för tätt placerade. Ögonlockskanterna skall vara mörkpigmenterade men får vara ljusare hos gulvita hundar.

Öron: Öronen skall vara tunna, tämligen högt ansatta, medellånga, ligga tätt intill huvudet och ha något spetsiga örontippar.

Kommentar: Skallen skall vara lätt välvd – sett såväl från sidan som framifrån och vara bredast mellan öronen. Skallen får ej vara klotrund och nackknölen liksom stopet skall vara väl markerade. Hundar som har dåligt stop saknar oftast den konkava utformningen av nosryggen och därmed den typiska raskaraktären. Rak nosrygg kan accepteras medan sk. droppnos eller snipigt nosparti är högst oönskade. Nospartiet skall uppifrån sett vara kraftigt och rektangulärt. Från sidan sett skall nospartiet vara relativt djupt. Överläppen skall vara klart rundad framtill. Beträffande läpparna beskrev W. Arkwright dem på följande sätt ”Läppen bör, ehuru rikt utvecklad vara tunn som papper. Hos de bättre hundarna har den en superb form och afslutas i en kurfva vid munvinkeln. Man bör undvika nosar nedtyngda af en tjock läpp, af ett utseende påminnande om något svullet.” Tångbett skall vägas mot andra fel och förtjänster och behöver ej vara prisnedsättande vilket däremot över- eller underbett skall vara. Ögonen skall vara placerade mittemellan nostryffeln och nackknölen. Vilket lätt kan ge intrycket av att nospartiet verkar kort. Ögonlocken skall sluta tätt an mot ögonen. Detta är mycket viktigt eftersom hunden i annat fall kan få ögoninflammationer av frön och dylikt som samlas i det undre ögonlocket. Öronens framkant skall ligga tätt an mot huvudet medan bakre och övre delen skall vara utstående. Lågt ansatta öron som hänger som draperier förstör rastypen.

HALS

Halsen skall vara lång, muskulös och lätt välvd samt vara väl ansatt i skuldrorna. Halshuden skall vara stram. Kommentar: Kort tjock hals ger ofta en ful galopp och därtill ett oädelt utseende.

KROPP

Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara lång, tillräckligt bred för att ge gott utrymme för hjärta och lungor och nå ner till armbågen. Den skall ha väl välvda revben och gradvis avsmalna mot länden.

Ländparti: Ländpartiet skall vara kort, starkt och lätt välvt. Höftbenen skall vara brett placerade och framträdande, men får inte höja sig över rygglinjen.

Svans: Svansen skall vara medellång, tjock vid roten och gradvis avsmalna mot spetsen. Den skall vara väl täckt med tätt åtliggande hår och bäras i plan med rygglinjen utan någon böjning uppåt. När hunden rör sig skall svansen piska från sida till sida.

Kommentar: Bröstkorgen skall vinkelrätt mot ryggen ge en äggformad genomskärning. En alltför kort avhuggen bröstkorg s.k. hönsbröst, tunnformad eller päronformad bröstkorg är likaså högst oönskat. Bröstkorgens form är viktig, bl.a. för skulderbladens ansättning vilket i sin tur påverkar pointerns rörelser. Bröstkorgens djupaste del bör nå till armbågen. Ryggen skall slutta jämnt från manken till korset och skall vara stram såväl i rörelse som i stillastående. En stark rygg kan vara svagt välvd i ländpartiet. En eftergivande rygg är ett allvarligt fel. Korset skall vara vara brett, långt och svagt sluttande. Måttligt brant kors skall dock ej påverka prissättningen (se vidare rörelser). Svansen skall fortsätta i ryggens förlängning och får ej nå längre än till hasspetsen. En uppbruten svans är ett relativt allvarligt fel. Kroksvans och sammanväxta kotor förekommer inom rasen och måste uppmärksammas. Om felet är gravt skall det vara prisnedsättande.

EXTREMITETER

FRAMSTÄLL

Frambenen: skall vara raka, strama och med kraftig, oval benstomme.

Skulderblad: Skuldrorna skall vara långa, sluttande och väl tillbakalagda.

Underarm: Senorna på underarmens baksida skall vara starka och synliga.

Handloven: Handloven skall inte vara markerad utan löpa i linje med underbenet, endast på insidan av benet får den vara svagt markerad.

Mellanhand: Mellanhanden skall vara tämligen lång, lätt sluttande, stark och fjädrande.

Tassar: Tassarna skall vara ovala, väl slutna med väl välvda tår och kraftiga trampdynor.

Kommentar: Ett vanligt och mycket allvarligt fel hos pointern är ett rakt framställ. Detta beror oftats på ett framskjutet och/eller för dåligt vinklat skulder/överarmsparti. Om detta dessutom uppträder tillsammans med rakställda eller överkotande handlovar är risken för allvarliga skador i framstället påtaglig. Dåligt vinklade framställ med raka eller överkotande handleder skall vara prisnedsättande. Det är viktigt att notera att tassarna skall vara ovala, väl slutna med välvda tår. Det innebär att ideala tassen liknar en hartass, som är stark, medan den extremt runda tassen är mindre hållbar och därför ej önskvärd. Tassarna får ej vara flata med spretande tår.

BAKSTÄLL

Helhetsintrycket skall vara mycket muskulöst.

Lår: Låren skall vara breda.

Knäled: Knäleden skall vara välvinklad.

Underbenen: Underbenen skall vara breda.

Has: Hasorna skall vara vertikalt ställda.

Tassar: Baktassar, se framtassar.

Kommentar: Bakstället skall ha välutvecklad muskulatur och vara välvinklat såväl i höft- som knä och hasled. Det skall utstråla styrka eftersom det är detta som tillsammans med ryggen ger den typiska flata pointergaloppen (se vidare rörelser).

 

RÖRELSER Rörelserna skall vara jämna och täcka mycket mark. Bakbenen skall ge bra påskjut. Armbågarna får varken vara inåt- eller utåtvridna. Höga frambensrörelser, s k hackney får definitivt inte förekomma.

Kommentar: Galoppen skall vara långsträckt och vägvinnande med flat rygg och högt buret huvud och för detta behövs ett välmusklat bakställ men också ett framställ som medger långa rörelser. I trav skall pointern röra sig parallellt både fram och bak och med bra påskjut. Korta frambensrörelser och underställda, bundna bakbensrörelser är allvarliga fel och påverkar prissättningen negativt. Vid exteriörbedömning är det viktigt att bedöma hundens första och sista steg under rörelsekontrollen. Det är då hunden visar ”sitt rätta jag”.

PÄLS

Pälsstruktur: Pälsen skall vara fin, kort, hård och med jämn behåring över hela kroppen. Den skall vara absolut slät och rak och utpräglat glänsande.

Färg: De vanligaste färgerna är vit och gul, vit och orange, vit och leverbrun samt vit och svart. Enfärgat i ovan nämnda färger och trefärgat är också korrekt. Kommentar: Hårremmen skall vara tät och hård, lika lång på de vita som färgade partierna. God behåring på bröstets undersida, buken och insidan av låren skall premieras. Enfärgade hundar visar ofta dåligt behårade öron och svansar och detta bör uppmärksammas. De enfärgade hundarna får ha vita tecken.

STORLEK/VIKT

Mankhöjd:

Önskvärd FCI mankhöjd för hanhund 63-69 cm (60-64cm)

Önskvärd FCI mankhöjd för tik 61-66 cm (57-61cm)

 

FEL Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

Kommentar: Inget diskvalificerande fel anges i standarden.

TESTIKLAR

Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

POINTERNS MENTALITET

Pointern är en jakthund vars huvudsakliga uppgift är att söka och finna hönsfågel. Den skall fatta stånd för kroppsvittring, på order resa viltet och efter skott på kommando apportera och avlämna fågeln till jägaren. Den typiska pointerns vänliga och behagliga natur gör den också till en tillgiven och lojal familjemedlem. Typiskt för rasen är att inomhus vara lugn och behaglig för att utomhus förvandlas till ett intensivt energiknippe.

 

SOCIALA EGENSKAPER

Beteende mot människor Utåtriktad och glad med en utpräglad vilja att vara till lags. Attityden är oreserverad mot främmande människor. Rädsla mot främmande är ett allvarligt fel. Beteende mot andra hundar Pointern har lätt för att umgås med andra hundar då den är vänlig och social. Vid lek är den mest road av springa och jaga eller att låta sig jagas. En viss skillnad mellan hanhundars och tikars sätt vid möten med könsfränder är naturlig men överdrivet revirhävdande från hanhundens sida är otypiskt. Aggressivitet är ett allvarligt fel.